I got to get out of this place

JAG får panik av det här.
de är helt jävla otroligt hur käpprätt åt helvete det kan gå.
alltså jag har ingen somhelst aning om någonting nu. jag försöker kontrollera situationen men ju mer jag vill att allt ska bli bättre ju sämre blir det och ju mindre kan jag kontrollera.
jag vill verkligen inte verka som gnällspiken nummer ett men ursch så less jag är.
På alla de man hoppas på och dom man tror ska vara nån att lita på. någon som infriar ett hopp för att sedan visa inget intresse What so ever. men de är lugnt jag är van vid bakslag :D jag lever och de är ju de viktigaste
someone special,

image6

It should´nt be this difficult to breathe

Egentligen skulle jag inte sitta här och slösa bort tid, men om inte ni säger något så lovar jag att hålla tyst.

varför måste problem jämt uppstå?
 och varför ska man jämt undra varför man inte var lyckligare än man just för tillfället är?
 varför ska man alltid ha det ouppnåeliga.  varför ska man känna sig så otillräcklig?

jag vill stå fri, helt fri. börja om från början, helt från början

hur gör man det?
image5


I wonder why I even came

jag undrar varför jag någonsin bestämde mig,

And i know how to save a life

om jag bara visste det jag ville veta, om jag bara var nog stark för att falla ihop utan skyddsnät. 
Åt helvete med stoltheten, låt falla den som regn.
Jag har alltid trott att vara stark är att aldrig förlora självkontrollen, låt tårarna falla.
Låt mej för en gångs skull kasta mej ut från en avsats där man inte ser slutet, hejdlöst och utan några hämningar.
image4

the sky is falling and no one knows

valborg är förbi: ) och allt återgår till det vanliga, än en gång.
det vanliga som jag är så less på att jag vill kräkas.
men hur gör jag de vanliga ovanligt?

hela allt håller på att falla ihop och ingen märker
vet inte ens om jag gör det
image3