Once.

Jag kommer så väl ihåg när jag insåg att verkligheten är hård och kall.
när jag insåg att världen inte alltid kommer att visa sig på sin vackraste sida.
Att det faktiskt finns människor som inte vill en gott.
faktiskt innan så trodde jag gott om alla, eller iallafall inte att dom ville ont.

ibland blir jag rädd, för att jag vill inte att de ögon som  jag mötte en sen juli natt på en efterfest är de enda som kommer att ge mig det jag vill ha, det jag behöver, för av någon outgrundlig anledning kan jag inte släppa taget.
Den känslan kan bara inte vara en dum tio i tre känsla.
fast vad vet jag, det kanske är en sån känsla jag behöver.



Tired.

att vara fysiskt och psykiskt utmattad kan vara jobbigt.
att vara trött samtidigt som man inte är det.
när allt i hjärnan känns som en gröt och man liksom inte tänker någonting.
man bara reagerar på det viktigaste.
ibland är sådana dagar nyttiga.
det behövs dagar när allt känns som att man inte orkar tänka på känslor,
eller sådant överhuvudtaget.
det är viktigt.

happy.

På något sätt känner jag mig lycklig
lyckligare än på länge.
jag vågar drömma igen,
men jag önskar att jag kunde sluta oroa mig
våga vara den bästa jag kan vara.
Jag är glad att jag skrattar, jag är glad att jag har så roligt ibland att jag skrattar tills jag kiknar.
jag har saknat skratten som är så ärliga att man riktigt hör lyckan.
på något sätt känner jag mig fri, som att jag skulle kunna klara av vad som helst.
Jag känner mig starkare för att jag har insett att endel människor som finns här i den här staden är inte de enda,
inte de enda som kan ha en åsikt om mig.