Dancing on my own.
När ska gammalt börja bli gammalt och sluta vara sådant som gör ont?
När ska lycka vara lycka bara för att allt är så jävla lyckligt?
När ska ett Hej sluta vara något fyllt av minnen
sådana minnen som har en del i den du är nu.
som du hade kunnat göra vad som helst för att slippa, men som du samtidigt är så glad att du har.
För hur mycket du än försöker är det som en gång var, en del av din framtid, det har format dig till den du står där som nu. men fan, det behöver inte vara något negativt.
erfarenheter tar dig till platser och upplevelser du aldrig trodde fanns, inte ens i din vildaste fantasi.
Och det i sig är väl rätt fint.