Det behöver inte vara perfekt alltid.

Jag vill förmedla något. skriva meningsfulla meningar till vilsna själar.
Men jag tror inte jag gör det.
Jag tror inte att jag förmedlar ett piss.
Jag läser andras bloggar, jag tar till mig det som skrivs och jag blir berörd.
De som har gåvan att skriva gör det så jävla bra. men jag besitter nog inte den gåvan.
jag blir avundsjuk när jag ser hur folk kan forma meningar så vackert att det blir som poesi.
Inte någon konstig obergriplig utan sådan där modern som jag skulle vilja kalla nutida poesi.
Sådana ord som träffar en rätt i hjärtat, som man tar till sig och analyserar en hel dag. Sån poesi.
Och om jag inte kan göra det som dom vill jag inte göra det alls för det betyder alldeles för mycket för mig.
Jag vill skriva något som betyder något för någon.
Blir du berörd eller är allt bara oklart gnäll?
snälla, berätta jag vill veta.