Det behöver inte vara perfekt alltid.

Varför kämpar vi så hårt för att komma bort från nuet.
för att sedan inse att vi skulle kunna göra vad som helst för att kunna ta tillbaka det som varit.

alla skratt på högstadiet som vi aldrig kan få tillbaka.
inte samma känsla iallafall. nio år tillsammans.
Nio år är ändå nio år. vi har sett varandra växa, bli individer.
visst fanns det stunder med gråt och ilska men är det inte så när man växer upp tillsammans?
och utan att överdriva vet jag att ni har en del av vem jag är idag.
det är sällsynt att man får nio år tillsammans men vi fick det och det är jag glad för.
ni kommer alltid ha en plats hos mig. för med er delar jag något som jag aldrig kommer att få tillbaka,
min barndom.